Jag är inte bra på att vila. Trots att det är nödvändigt för att jag ska klara av vardagen. Den tiden jag får med extra energi fyller jag ganska snabbt med projekt; renovering, utflykter, trädgård, Fi, träning, festplanering och vad jag nu kommer på ’borde’ göras. Det går bra att påpeka. Jag behöver höra det gång på gång.
Idag efter min lediga dag, är jag inte piggare än när jag vaknade. Men jag har tagit stora kliv mot ett nytt kök. En vilsam sak: jag gick en extra runda i den sköna höstluften efter barnlämningen. Det är oerhört vackert ute nu. Jag hade behövt mer tid av ’ingenting’. Istället blev det räkningar, besök i förskoleklass, besök av tre hantverkare och golvshopping.
Och min huvudvärk har varit mycket bättre på sistone. Självklart finns det plus i tillvaron. Jag och sonen läste klart Bilbo idag. Äntligen! Igår tog jag min andra sånglektion, även det väldigt bra.
Men vilan. Glöm inte bort den. Tid utan måsten. Varje dag. Nu har jag snart tjugo minuter av sån tid innan jag borde släcka. Det blir ryggläge, blunda och andas, utan mål att somna. För att sen göra just det. Imorgon är det ju fullt ös på jobbet igen.